Zeid Andersson skriver dagbok för stand-up.se. Under tre månader kommer hon ge oss alla detaljer ur sitt liv som komiker i värsta dockusåpastil. Eftersom du alltid velat veta, här kommer svaret på - Vad gör en komiker på sommaren?

1/6
Jobben haglar inte under sommaren men en komiker är alltid lite på jobbet, letar idéer,skriver lappar, samlar tidningsnotiser så dagbok ska det bli. Måste skriva i sommar,  både inför årets stand up-workshop i Svalöv samt höstens premiär på "En liten jävla krogshow" på Mosebacke.

Men i kväll är det jobb med "En liten jävla kvinnorörelse" på Boomersviks kursgård. Vi har köpt egna headset (små mikrofoner som hänger på öronen) men inte fått s.k. puffskydd. Jobbet är utomhus och det blåser vilket gör att det dånar i mickarna när vi kollar ljudet. Fram med fickkniven, karva till puffskydd av skumgummit i mickväskorna, gaffa fast dom och - se där, nu kan det bli show.

Gästerna sitter i gräset, inte likt den krogmiljö vi brukat göra showen i, men det visar sig inte vara något som helst problem, det funkar jättebra även i det gröna.

Sitter och flabbar och pratar framtid ett tag efteråt. Det är kul och en enorm styrka att vara ett gäng där alla jobbar lika mycket och med samma tanke.

3/6
Creme Fraiche-jobb på Nürnberghuset för sjukvårdspersonal. Elise Einarsdotter är vår pianist för kvällen och eftersom vi inte setts på ett tag är det mycket att vädra. Vi inser att Elise´s första jobb med oss var 1984, alltså 20 år sedan! Huppsan. Jobbet är skitkul, vi blandar låtar och snack, jag testar ett nytt skämt och får bekräftat att det är roligt.

5/6
Skrattstock, för tredje året. Sommarens regnperiod har ännu inte börjat och Långholmens Amfiteater är full! En otrolig känsla att se detta folkhav och höra skattvågorna från 3 000 personer. Är där någon timme innan det är min tur, hälsar på kollegor och känner in stämningen.

Jag har förberett mina 10 minuter väl, känner mig laddad men inte särkilt nervös. Thomas Oredsson kör precis före mig och han är svinbra, folk skrattar och applåderar och är allmänt positiva.

Så blir det min tur. Så fort jag får micken känner jag att min plan försvinner, jag blir helt tom i huvudet. Men munnen måste ju gå så jag börjar, kör sånt som sitter i ryggmärgen och hör publiken skratta  men inte så ofta som jag tänkt och inte åt samma saker. Jag avslutar och känner mig förvirrad och inte alls nöjd. Några kamrater och kollegor förstår inte mitt missnöje, och det är ju bra, dom får det att kännas lite bättre. Men nöjd är jag inte. Men Skrattstockfestivalen är en succé!

Senare på kvällen gör "Kvinnorörelsen" ett kort inslag på ett 50-års kalas som är stökigt men roligt. Efter det åker vi till Norra Brunn, träffar kollegor och kvällen avslutas högljutt med glada kamrater på Hard Rock Cafe. Nu är det kul igen.

21/6
Träffar små jävla tjejer för att redigera en liten jävla film vi ska ha i vår lilla jävla show.

3/7
Via Kapellskär till Åland för att jobba på ett 50-års kalas. (Tycks va min grej nu för tiden). På båtresan förbereder jag jobbet, plockar ihop ett program jag tror ska passa, något jag tänkt göra i flera dagar eftersom jag inte jobbat sen Skrattstock men... Blir hämtad av 2 m långe glade Jari och vi åker till spelplatsen. Då jag är hemlig gäst har jag ingen möjlighet att göra soundcheck, men någon håller tal i micken när jag anländer och det låter bra.

21.00 Showtime. Jari ska presentera mig, kollar att jag är klar och går iväg. Jag smyger närmare "scenen" och ser Jari och ett par andra gubbar springa förvirrat runt och titta på högtalarna. Dom låter inte! Inte ett knäpp hörs och alla är handfallna, tills kocken kommer ut och meddelar att köket också är strömlöst, varvid någon byter en propp och alla andas ut.

Jari presenterar mig och jag får en välkomnande applåd. Stämningen är god och mina inledande skämt går hem, trots ett ilsket sprakande i tidigare nämnda högtalare. Efter c:a 5 minuter börjar några i publiken hojta allt högre eftersom det börjat ryka ur högtalarna. Jag rycker snabbt ur kablarna och gör resten av programmet akustiskt, vilket inte bara låter bättre utan känns betydligt lugnare.

Såna här jobb älskar jag. Publiken och jag har jätteroligt i 45 minuter och sommarnatten är ljum och skön. Nästa vecka ska jag börja skriva.

6/7
Har inte skrivit något. Rensade källaren istället.

7/7
Jobb i Västervik på en Campingplats. Man är ju fördomsfull och ställer in sig på lite ökenförhållande, men stället visar sig vara jättefint. Vi börjar strax efter 20.00. Jag, Yvonne Skattberg och kvällens rookie Hasse Bronté gör en timmes stand-up för den till en början avvaktande publiken, som låter sig värmas upp och skratten flödar över campingen.

Sedan mat och vin och med Hasse och hans trevliga polare som följt med till Västervik från Stockholm. Tänk va bra det är med rookies, dom har alltid med sig ett supportgäng.

Imorgon så fort jag kommit hem ska vi ut med båten. Har packat datorn för att skriva lite till vågornas kluck.

11/ 7
Hemma igen. Har inte rört datorn, man måste ju koppla av. Skriver imorgon.

12/7
Rensar garderober.

13/7
Rensar skåp.

14/7
Rensar papper.

15/7
Rensar trädgården.

16/ 7
Sätter mig vid datorn, äntligen... Men vad konstig den är? Jaha, jag skulle uppdaterat mitt virusprogram. Köpte PC för ett halvår sen, efter år med en Mac har jag inte förstått allvaret. Ok, vi ska till Kolmården över helgen, jag lämnar in datorn och börjar skriva när jag får tillbaks den. Måste ju ha lite semester.

19/7
Hämtar datorn, ut med båten igen ett par dagar, tar med den.

20/7
Fortfarande inte en rad.

21/7
Nä.

22/7
Solen skiner! Tar med datorn till stranden. Ser inte ett skit på skärmen. Ger upp och solar resten av eftermiddagen.

23/7
Idag kom en CD med de 3 sista musikbakgrunderna inför höstens lilla jävla show. Inom 7 dagar ska jag ha gjort texter och stämmor till alla 3 låtarna, skicka kassetter med detsamma till tjejerna och koreografen, skriva på 4 rutiner till Workshopen, skriva lite inför ett jobb på engelska i augusti, skriva dagbok till stand-up.se, Jag borde nog börja nu...?

24/7
Skickar ungarna till mormor på obestämd tid, maken åker frivilligt ut ensam med båten. Jag är sjäääääääälv!!! NU ska jag skriva!!!

25/7
Vaknade full med adrenalin och gick ut och högg ner ett träd som stod i vägen för växthuset.Gick därefter in och började skriva. Först på denna dagbok, sen på ett par lyckade utkast till sångtexter. Äntligen igång... Detta känns som riktig semester, är lugnare än jag varit på hela sommaren!

26/7 - 28/7
Har fått till ett par stämmor och renskrivit låttexterna. Nu är det bara workshopsförberedelser och jobbet på engelska kvar. Skrivprocessen är äntligen igång! Och jag har två dagar på mig.

Så här är det alltid, jag kommer inte till skott förrän tidspiskan viner, ilsket och hårt, men med den adrenalinkick jag får då blir jag ofta rätt produktiv. Jag tycker det är trist att skriva. Samla ideer och spåna är kul, men att sätta mig ner och skriva... Usch vad det tar emot.

I tider av tänkt skrivande blir det alltid jävligt rent hemma.

Skriven av: Zeid Andersson
Publicerad: 2004-08-01